Bakgrund
Regeringen har beslutat att göra en ändring av Sjuklönelagen som innebär att karensdagen tas bort och ersätts av ett karensavdrag. Skälet till detta var främst att de som hade oregelbunden arbetstid kunde drabbas oförmånligt i jämförelse med de som arbetade kontorsarbetstid.
I nuvarande lagstiftning får den anställde en karensdag den första sjukdagen och från dag 2 till och med dag 14 har den anställde sjuklön med 80 %.
Enkelt kan man säga att förändringen innebär att den anställde får sjuklön från dag 1 till och med dag 14. Karensdagen förvandlats till ett karensavdrag som ska fördelas på samtliga sjukdagar.
Det har tidigare varit kopplat till karensdagen olika avtalade regler vad som gällde om man varit sjuk del av dag. Här har lagstiftaren varit mycket tydlig med att detta var något som man ville komma till rätta med. Man uttryckte det som att man genom att vara sjuk del av dem första sjukdagen så kunde man i mer eller mindre stor utsträckning påverka det som regeringen i sin proposition kallade ’självrisken’. I den ny reglerna om sjuklön och karensavdrag så försvinner alltså de avtalade reglerna om vad som gäller vid insjuknande del av dag eftersom dessa var kopplade till konstruktionen karensdag.
Information om införande av karensavdrag
Från och med den 1 januari inträder en ny bestämmelse i Sjuklönelagen. Beslut angående lagändringen framgår av prop 2017/18:96.
Eftersom nuvarande sjuklöneregler är reglerade i det centrala kollektivavtalet måste centrala parter revidera tillämpliga regler i kollektivavtalet för att anpassa detta till den förändrade Sjuklönelagen.
Regeländringarna är kort beskrivet följande:
- karensavdrag införs
- karensdagen upphör.
- Sjuklön utgår från första sjukdagen
Lagstiftarnas ambition har varit ett rättvisare avdrag för samtliga arbetstagare oavsett arbetstidsförläggning eller insjuknade tidpunkt. Karensavdraget kan ses som en allmän ”självrisk” vilken är rättvist baserad på inkomst och genomsnittlig veckoarbetstid. Syftet är att minska orättvisor som kan drabba arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning.
I Sjuklönelagen står det att karensavdraget ska motsvara 20 % av den sjuklön som belöper på summan av de anställningsförmåner som arbetstagaren genomsnittligen beräknas få under en vecka.
Förklaringar – alla beräkningar gjorda på en månadslön motsvarande 30.000 kr. I begreppet månadslön ingår kontant lön och eventuellt fasta tillägg som utbetalas per månad, även den genomsnittliga inkomsten av per månad kalenderåret före insjuknandeåret av rörliga lönedelar, med undantag för övertidsersättning och sådana rörliga lönedelar som behålls även under sjukledighet, uppräknad med löneutrymme enligt branschavtalet.
Beräkning av karensavdrag:
Formel: månadslönen x 12
52 × genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka.
Genomsnittlig veckoarbetstid helgfri vecka:
| 52 v x 40 tim = 8 tim/dag | 30.000 x12 = 173 kr / tim x 8.0 = 1384 kr/dag
2080 |
| 52 v x 38 tim = 7,6 tim/dag | 30.000 x12 = 182 kr / tim x 7,6 = 1384 kr/dag
1976 |
| 52 v x 36 tim = 7,2 tim/dag | 30.000 x12 = 192 kr / tim x 7,2 = 1384 kr/dag
1872 |
Beräkning av sjuklön:
Formel: 20 % månadslönen x 12
52 × genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka.
Sjuklön: 1384 kr – 20% = 277 kr 1384 kr – 277 = 1107 kr
Exempel: Helt sjuk dag 1 och fortsatt sjuk i totalt 3 dagar. Beräknat på en månadslön motsvarande 30.000 kr och en genomsnitts arbetstid på 40 tim/veckan
| Dag 1 – helt sjuk | Dag 2 – helt sjuk | Dag 3 – helt sjuk | Dag 4 – frisk | Dag 5 – frisk |
| Lön 0 | Lön 0 | Lön 0 | Lön 1384 | Lön 1384 |
| Sjuklön 1107 | Sjuklön 1107 | Sjuklön 1107 | Sjuklön 0 | Sjuklön 0 |
| Karens – 1107 | Karens 0 | Karens 0 | Karen 0 | Karens 0 |
Exempel: Arbetar 4 tim och insjuknar resten av dag 1. Fortsatt sjuk dag 2 och 3. Beräknat på en månadslön på 30.000 kr och en genomsnittlig arbetstid på 40 tim/veckan.
| Dag 1 – sjuk 4 tim | Dag 2 – helt sjuk | Dag 3 – helt sjuk | Dag 4 – frisk | Dag 5 – frisk | *Dag 6-helt sjuk |
| Lön 692 | Lön 0 | Lön 0 | Lön 1384 | Lön 1384 | Lön 0 |
| Sjuklön 553,50 | Sjuklön 1107 | Sjuklön 1107 | Sjuklön 0 | Sjuklön 0 | Sjuklön 1107 |
| Karens – 553,50 | Karens – 553,50 | Karens 0 | Karen 0 | Karens 0 | Karens 0 |
*Om en sjukperiod börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukperiod avslutats ska sjuklöneperioden omfatta endast så många dagar att den tillsammans med en sjuklöneperiod hos samma arbetsgivare under den tidigare sjukperioden utgör fjorton kalenderdagar. Inget ytterligare karensavdrag enligt 6 § ska då heller göras.
Exempel: Arbetar 4 tim dag 1. Helt frisk dag 2-4, återinsjuknar dag 5 inom fem kalenderdagar.
| Dag 1 – sjuk 4 tim | Dag 2 – frisk | Dag 3 – frisk | Dag 4 – frisk | Dag 5 – helt sjuk |
| Lön 692 | Lön 1384 | Lön 1384 | Lön 1384 | Lön 0 |
| Sjuklön 553,50 | Sjuklön 0 | Sjuklön 0 | Sjuklön 0 | Sjuklön 1107 |
| Karens – 553,50 | Karens 0 | Karens 0 | Karen 0 | Karens – 553,50 |
En arbetsvecka med en röd dag:
Exempel: Är sjuk dag 1. 6 juni är dag 2, har fripass dag 3 och helt frisk dag 4 men återinsjuknar dag 5.
| Dag 1 – helt sjuk | Dag 2 – Röd dag | Dag 3 – fp | Dag 4 – Frisk | Dag 5 – helt sjuk |
| Lön 0 | Lön 1384 | Lön 1384 | Lön 1384 | Lön 0 |
| Sjuklön 1107 | Sjuklön 0 | Sjuklön 0 | Sjuklön 0 | Sjuklön 1107 |
| Karens – 1107 | Karens 0 | Karens 0 | Karen 0 | Karens 0 |
Formel: månadslönen x 12 30.000 x 12 = 216.35 :-/tim
52 × genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka. 52 x 1664
Formel: 20 % månadslönen x 12 0,2 x 30.000 x 12 = 173.08
52 × genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka. 52 x 1664
Veckoarbetstid = 32 tim 32/5 = 6,4
Sjuklön = 173.08 x 6,4 = 1107,20 kr