Trafikregionrådet Kristoffer Tamsons medåkning som tågvärd 7 oktober

Av | 2021-10-11

Den 31 augusti var alla fackliga organisationer med tågvärdar, förare, stationsvärdar från både pendeltågen och tunnelbanan utanför SL/Trafikförvaltningens huvudkontor och gjorde vår röst hörd. Kristoffer Tamsons var närvarande och vi fackliga hade en längre pratstund med honom och under dialogen så ställde vi frågan om han vill åka med en dag som tågvärd för att få en närmare inblick i vårt viktiga arbete på pendeltågen. Detta tackade han ja till och bad Anette Johannisson att skicka in ett mejl med förslag på arbetspass för medåkning, sagt och gjort och den 7 oktober 2021 blev det av.

Vi möttes upp 7/10 Kl. 16.53 på plattformen vid spår 1 för att åka SCI-UPV-SCI med Trafikregionrådet Kristoffer Tamsons, Regionrådssekreterare Mattias Askerson tillsammans med tågvärd Anette Johannisson. Med denna medåkning ville vi belysa tågvärdarnas viktiga funktion ombord på våra pendeltåg för förarnas och resenärernas trygghet och säkerhet. Vi kickstartade med att PFA dörren till TV hytten ej gick igen utan en ny dörrmanöver. Resterande sväng var utan incidenter men under rusningen och således en hel del resenärer.

Tamsons;

Händer det att det förekommer incidenter vid resandeutbytet med PFA dörrar och tror du att när den nya tekniken kommer så tar det längre än vad det gör idag?

Anette;

Vi har haft incidenter där resenärer håller i dörrarna, ett barn är på fel sida av dörren , en hund hamnar på fel sida eller ett föremål och då måste man fysiskt gå och titta var som skett och då kompletterar LF och TV varandra väldigt bra. Avgångsproceduren kommer ta längre tid utan tågvärd. Jag har också hjälp av vår kameraövervakning /VÖS (då den fungerar) där jag kan ha koll på de resande i tåget och för mig som arbetar på kvällar är detta ett stort hjälpmedel varpå vår förare kan koncentrera sig på signaler och körning. Som tågvärd har jag koll på vad som sker ombord, på plattformen och är synlig vid uppehållen och detta inger trygghet för våra resenärer. Vid händelser som vi ser kan vi ringa efter resurser/hjälp innan något hemskt händer.

Tamsons;

Är det stor skillnad på morgon/rusningstrafiken och övriga tider på dygnet?

Anette;

Ja absolut, man kan säga att vi har ca 3 olika klientel/resenärstyper. Morgon/eftermiddagsrusningen har vi mest arbetsresenärer, helger dagtid mest barnfamiljer och sällskap, kvällstid är det mer fylla/party och annat. Upplever det även som att vi har fler sjukdomsfall under rusningstid som kan härledas till att man ätit/druckit för lite eller övriga sjukdomar hos våra resenärer. Det sistnämnda höll Tamsons med om enligt den statistik de har. Till detta så har vi resenärer med klaustrofobi, otrygga resenärer,  resande som drar i nödbroms vid plattform eller under färd, barn trycker på nödtalsenheten, resande lutar sig mot nödtalsenheten, nödöppning av våra dörrar, avsyning på slutstationer, evakueringar, ökning av spårspring/obehöriga i spårområdet. När föraren stannar utanför plattformen måste vi syna av den delen och säkerhetsställa att ingen kommit till skada innan tåget kan flyttas, och sist men inte minst påkörningar här är det otroligt viktig med 2 ombord som har säkerhetstjänst så vi kan hjälpa varandra. Vare sig incidenterna är små eller stora så måste de åtgärdas innan vi kan fortsätta och under den tiden blir trafiken stillastående och är mycket sårbar. När vi påkallar resurser/väktare är det inte alltid som de är tillgängliga och kan således utebli. Här tog Tamsons upp väktarfrågan och tillade att man nu håller på att titta igenom denna uppgift och hur man vill att den skall fungera. Varpå Anette inflikade att idag så fungerar den inte vidare bra och att SL betalar dyrt för något som lider av management problem hos operatören vilket inkluderar väktare och våra trygghetsresurser.

Tamsons;

Vilka är värst att handskas med, unga grabbgäng eller tjejgäng?

Anette;

Grabbgängen är flera men tjejgängen är svårare att kommunicera med, allt beror på omständigheterna.

Anette;

Hur lång tid hade ni på er för att gå igenom tjänsteutlåtandet innan beslut och var det de enda underlag som ni hade?

Tamsons;

Ett antal dagar innan beslutet fick vi tjänsteutlåtandet…

Anette avbryter och svarar med ett chockerande va? bara ett par dagar innan för ett sånt här stort beslut??

Tamsons börjar där ändra sig till, nja,  någon vecka innan kanske, och fortsätter, när det gäller ett tjänsteutlåtande så arbetar man in i det sista för att kvalitetssäkra och kvalitetsgranska och stämma av med berörda. I det här fallet blev det dels muntliga dragningar, många dialoger med tilltänkta operatörer och leverantörer, dels förhandlingsdialoger med olika myndigheter.

Anette;

Riskerna i tjänsteutlåtandet nämns på 3 rader, känns det inte lite klent med tanke på att vi har upp till 400 000 resande per dygn, har man inte negligerat våra resenärer i detta avseende? Det verkar som ni inte har haft resenärerna i åtanke alls då man läser tjänsteutlåtandet.

Tamsons;

Vi måste nog skilja på en sak och det är att detta beslut är ett inriktningsbeslut enbart för kameror. Detta är en grund för att jobba vidare med den tekniska utvecklingen och att slå fast ett antal strategiska principer som t ex hur man skall hantera medarbetaren, vilka resurser som krävs och finns tekniken är den tillgänglig och kan den genomföras? Sedan kommer verkställandefasen med fördjupande studier, arbete och dialog. Mycket av det här arbetet handlar inte om beslut som fattas i nämnden, politiskt eller genom förvaltningen utan det förs en dialog med operatörer, arbetsgivare, arbetstagarrepresentanter och medarbetaren detta arbete finns inte förrän det finns ett uppdrag att titta på som öppnar upp för dialogen.

Anette;

Är då detta beslut ”hugget i sten”/oföränderlig/permanent?

Tamsons;

Lösningen med kameror är det och skall nu testas fram, detta har förvaltningen och jag varit mycket tydlig med. Det här är inte den första förändringen som kommer ske i kollektivtrafiken i Stockholm eller i Sverige för övrigt.

Anette;

Vi har en infrastruktur som ligger väldigt långt efter sin tid, så teknik i all ära, men har vi inte mycket att åtgärda här först innan man går vidare med annan teknisk lösning? Du har även nämnt självkörande tåg, där kan man inte säga att vi är ännu!

Tamsons;

Du har helt rätt i att vår järnväg skulle vara bättre om jag får önska och inte minst det löpande driftsunderhållet. Vår järnväg är förknippade med många regelverk som måste följas.

Anette;

Var har ni tänkt er att monitorer för 24 dörrar per sida skall så plats här i hytten när du nu ser hur det ser ut med PIS/VÖS , hur skall de kunna placeras här utan att störa utsikten framåt, åt sidorna, backspeglarna eller annat som finns här i hytten? Du har sagt att vi tågvärdar ”bara” öppnar och stänger dörrar?

Tamsons;

Det har jag aldrig sagt att ni bara gör det! Vi har bara tittat på att föraren med dessa kameror kan öppna och stänga dörrarna. Vem som är bäst lämpad att utföra det arbetet är upp till operatören att komma fram till.

Anette;

Sist men inte minst så ställdes frågan – hur gör vi för att få vara kvar ombord på pendeltågen?

Tamsons;

Svaret var tydligt – ni ska ha den dialogen med trafikutövaren = MTR

De är deras uppdrag att se till så trafiken fungerar enligt de krav vi har.

Lämna ett svar