En dag ute i verkligheten med förarna på MTR pendeln

I dag så är vi från ST (Roger Delin och Jeanette Fee) ute på vift igen och denna gång så har vi möjligheten att följa med ett par förare och se hur deras vardag är på MTR pendeln. Vi vill göra en följetong av våra dagar ute bland kollegor. Vi har märkt att kollegorna vill prata av sig och har mycket att säga samt påpeka vissa situationer, som kan åtgärdas.

Allt från Städare till Förare och försöka skildra våra olika världar, fast även om världarna är olika så jobbar vi alla för samma sak. Få ge resenärerna på pendeln en fantastisk miljö, trots allt KAOS smått som stort och som uppstår dagligen. Dock genom att vi samarbetar och har förståelse för varandra kan vi få en bättre miljö att arbeta i och genom detta kan nå ett betydligare högre NKI

Idag var det min tur att ta med Roger ut i tågvärlden. Då jag har varit ute i hans värld, station. Det jag upptäckt är att det verkligen är som natt och dag mellan dessa världar. Det fanns mycket förarna ville hinna berätta och en dag till ute med förarna är något vi vill planera in. För det känns att vi verkligen behöver få grepp om vad förarna tycker och tänker. Allt från tidig morgon klargörning i vilket väder som helst till den tråkiga och obehagliga delen i vårt yrke, där det förekommer hotfulla situationer, sjukdomsfall samt påkörningar av olika slag.

Vi pratade med ett flertal förare om hur de upplever allt som skett i och med övertagandet. Roger fick chansen att ställa frågor hur det är med våra fordon, surfplattor, telefoner samt gångtid. Vi började med att åka med till Älvsjö och på den lilla sträcka fick vi höra mycket om vad som inte fungerar. Tyvärr gick det väldigt fort att avverka om vad som fungerar och det var inte mycket. Kunde nog ha räknat allt på fem fingrar. Det som inte fungerar så bra idag är t.ex. Companion som har varit under all kritik, men nu så börjar det bli bättre och förarna ser ett ljus i tunneln(och nej det är inte ett mötande tåg). Förarna vill ha all information på ett ställe i Companion, utan man är tvungen att söka i flera olika program för att hitta t.ex. trafikstörningar, växlingsplan och mm.

Viktiga dokument ska vara lättillgängliga i stressiga situationer, sådant ska man inte behöva leta efter. En trafikstörning skall komma upp som ett meddelande. Inget vare sig föraren eller tågvärden skall behöva läsa på plattformsskyltarna. Likadant med tåg i tid. Så svårt kan det väl inte vara att få den att fungera. Det har ju fungerat med tidigare bolag. Att sedan övertagandet haft texten ”fel anmält” på tåg i tid, varje dag, det börjar nu bli pinsamt. På stationssidan så har de redan gett upp för länge sedan med tåg i tid, då det har varit deras enda tekniska hjälpmedel att kunna informera resenärerna.

Att förarna i början var tvungen att få sina körordrar via mail. Så ska det verkligen inte vara. Det är förarna helt överens om. Dom har dock ett säkerhetsarbete och rucka på säkerheten, det gör man inte. När vi kom till Älvsjö så byte vi till ett Västerhaninge tåg och det blev nya flaggskeppet X60B. Vi tog chansen att fråga ut föraren med samma frågor som tidigare och där var svaret nästan identiskt med första föraren vi åkte med.

Dom återkom till två punkter som ligger varmt om hjärtat, planeringen varför den sitter i DN huset och inte på CST? Förr hade man UX (planeringen) tillgänglig i korridoren på CST. Man kunde gå in om det var något, men som det är idag så är det inte lika lätt. Att få ledigt som förare är näst intill omöjligt och har varit de senaste åren, så även om man sökt ledigt 3- 4 månader innan så får förarna nästan alltid avslag eller inget svar alls. Och att behöva jaga upp till DN huset på sin rast är inte optimalt.  Samt att UX telefontider inte passar förare eller åkande.

Visst man kan maila, men inte heller där verkar allt kommer fram. Nä alla vill ha tillbaka Planeringen på CST och vi saknar dem verkligen.

Roger ställde också frågan, om hur ofta en förare sjukskriver sig om de inte får ledigt för en viktig dag t.ex. barnens student m.m. Och även om tanken har slagit dem, så gör man inte. Det är förarna en alldeles för stolt yrkes kår, för att göra något sådant. Visst det finns säkert dom som gör det, men att vara järnvägare är faktiskt något väldigt speciellt.

Roger fick även vara med när X60B visade sig från sin tjuriga sida. I Handen så fick tåget för sig att vägra låta föraren frilägga dörrarna. Ett problem som händer lite titt som tätt. En vanlig dag i åkande världen. Att starta om X60B är inte det roligaste man kan göra. Det krävs en del knapptryckningar innan man startar om tåget. Under denna tid måste resenärerna som i detta fall stanna ombord innan man ens får upp dörrarna. Stressade resenärer som skall med bussar och inte har tid att vänta, är inga roliga resenärer. Men som åkande förstår man deras frustration, med allt som hela tiden strular. Medan vi var ute och åkte fick Roger en snabb lektion i hur nödtalar enheten fungerar och vilka problem som vi drog med under uppstarten av X60B.

Sen kom frågan om, vad förarna förväntar sig av en gruppchef som ska ha personalansvar för förarna?

Svaren är enhetligt att en med järnvägskompetens. Inte någon som kommer från typ Buss eller Mc Donalds, det skulle vara ok om det är en från station så länge den personen har järnvägskompetens. Någon som kan sätta sig in i åkande världen och förståelse och respekt för yrket.

Förarna vi åkte med tyckte att Roger ställde väldigt bra frågor och att han verkligen var intresserad av åkande världen.

Punkterna som kom upp idag i Rogers utfrågning av ett flertal förare:

  • Companion
  • Avvikelserapportering
  • Telefoner
  • Brist på info vid störning
  • Ingen fungerande telefoni med POC vid störningar
  • UX (planeringen)
  • Taxiresor
  • Klargörning
  • Snål tid vid vändningar
  • Klarare direktiv
  • Gruppchefer med järnvägskompetens
  • Ledighet
  • Förarbrist
  • Klottersanering
  • Städning ombord

 

MTR vill ha ett pendeltåg i världsklass men enligt vissa i ledande position som vi har pratat med, ”så är åkande redan i världsklass” för att yrkesstoltheten är så pass stor, på både gott och ont.

Roger insåg att vår tågvärld inte är guld och gröna skogar som många verkar tro. Utan att även vi har kaos och strul.